Alla har vi väl våra guilty pleasures? Ett av mina är ganska märkligt. Jag älskar att betala räkningar. Om man bortser från att pengarna sinar när man betalar dem så tycker jag att det är roligt. Det känns som att man jobbar på bank och jag tycker att det är kul att fylla i alla siffror, dubbelkolla och signera hit och dit. Jag vet egentligen inte varför men jag gillar verkligen att betala räkningar via internet. Kanske för att man har ett så stort ansvar när räkningarna ligger på någon tusenlapp och man absolut inte alls vill att dem ska hamna på fel konto eller att de ska ha fel OCR-nummer.

Man kanske kan tro att det där med att gilla att betala räkningar är naivt av mig och att jag först på senare tid har börjat att betala mina räkningar och inte riktigt har fattat det där med att pengarna bit by bit försvinner från kontot ju fler räkningar man har. Då misstar ni mig för att vara lite (eller ja, ganska så mycket) blåst. Jag har betalat mina räkningar sen jag var sexton (då flyttade hemifrån) och jag har märkligt nog inte tappat mitt intresse för att betala räkningar. Jag tycker att det är lika roligt, om inte roligare, att betala dem nu som då trots att jag har gjort det i snart fem år.

Jag tror personligen att det dels handlar om ansvaret, som sagt, men också om att det har blivit lite av en ritual för mig. Jag gillar att hålla ordning på räkningarna som ska betalas och sätter därför upp dem på kylskåpet. Jag markerar först vilket datum de ska in med en överstrykningspenna, sedan sätter jag alltså upp dem på kylskåpsdörren i den ordningen de ska betalas (den som ska betala tidigast sätter jag högst upp). När jag väl har betalat dem så skriver jag om det var jag som betalade eller om jag och herrn har delat på räkningen redan innan betalning. Om det var jag som betalade dem och herrn alltså ska betala hälften av räkningen vid löning så får räkningen åka upp på kylskåpet igen, fast till vänster om stapeln med räkningar som inte redan har betalats. Om vi redan har delat på räkningen så lägger jag den i vår ekonomimapp där jag har olika plastfickor för räkningar som gäller hyra, dem som gäller telefoni och bredband, dem som gäller nöjen (ex. Bokus), dem som gäller försäkringar osv. osv. Det har liksom blivit min lilla ritual där jag har kontroll på pengarna och då jag får känna mig extra viktig. Lyxfällan skulle älska min ekonomiska koll! Eller ja, de kanske skulle hata den för mig skulle de ju inte behöva hjälpa.

Jag är för övrigt väldigt glad över att
jag har kontroll över min ekonomi
och kan inte ens förstå vilken ångest
det måste innebära att ex. vara skuld-
satt eller ha stora lån som man inte kan
betala av. Jag är inte bättre än dem som
är skuldsatta - sånt där kan hända i stort
sett vem som helst och man ska vara
glad att man har haft turen att ha en
god ekonomi.