Åh, denna dag har varit härlig. A var ledig så vi låg och sov till klockan nio (han går annars upp klockan fyra på morgonen/natten de dagar han ska till arbetet), sedan åt jag havregrynsgröt och tittade på Förlossningskliniken. Klockan blev tolv och vi tog bussen in till stan. Under lunchen så ringde vår gemensamme vän D och frågade vad vi pysslade med. Ingenting, svarade vi och D tog bilen från den stad vi bodde i innan vi flyttade hit (ungefär sju mils resa) och kom för att besöka oss. Tillsammans med honom tog vi en sväng på stan, sedan blev han hungrig (han är i stort sett alltid hungrig) så vi placerade oss på ett kafé där han fick äta baguette och jag dricka en kopp kaffe. Sedan åkte vi med honom hem till lägenheten och visade upp den. Han slogs av att den var så lik vår tidigare etta (förutom att det var ett extra rum, såklart...) plus av att det luktade sopor. Soporna visade sig vara en Indiska-kasse med lite plast-gojs från Ikea. Den luktade kattskit trots att vi inte har någon katt och trots att ingen katt hann lägga en korv i påsen den dagen jag sist handlade på Indiska. Ut åkte påsen oavsett.

Nu är A och D påväg till Karlskoga för att titta på en bil till herrn. (Måste flika in att jag tycker det är lite barnsligt att använda enskilda bokstäver när man skriver om människor men det är såklart för att jag inte ska hänga ut folk hit och dit även om jag inte anser att jag direkt "hänger ut" dem genom att berätta att de ska besöka Karlskoga). Jaja. Varför ska han köpa en bil kan man då fråga sig? Jo. Han åker för att kolla på en ny bil då vår finfina, gamla Volvo har blivit utnyttjad. Ja, det känns i alla fall så. Saken är den att när vi flyttade hit för ungefär en månad sen så köpte herrn en bil som skulle vara lite billigare i drift då vi flyttade avsevärt mycket närmre hans jobb. Han köpte en Volvo (bränslesnål, tro det eller ej!) och vi flyttade hit, glada och nöjda. Efter en vecka så var den främre passagerarrutan inslagen och allt av värde borta. Bilstereo, baslåda, slutsteg, högtalare... ja, you name it. Bilen var länsad så när som på vår dammsugare, ett flak cider, min fårfäll och lite annat jox utan andrahandsvärde eller intresse för de som bröt sig in. Herrn och jag blev såklart besvikna och förbannade - vi har blivit bestulna förr och bilen känns alltid skändad efteråt. Vi bet dock ihop och tänkte att, jamen vad fan, sakerna de tog hade han ändå köpt av vänner för billiga penningar och det är ingen idé att vara ledsna då vi aldrig kommer få reda på vilka som har tagit det. Så vi silvertejpade sidorutan och åkte med bilen i två veckor. Herrn köpte en ny stereo (den billigaste på Teknikmagasinet) och ett USB-minne. Stereofronten tog han alltid med sig upp i lägenheten då folk sällan snor en stereo utan front då de alltså måste köpa fronten själva. Så i måndags när herrn skulle iväg till arbetet så upptäckte han att någon hade slitit sönder silvertejpen, snott USB-minne, lirkat upp bakluckan (som inte ens vi har kunnat fått upp då det har frusit) och tagit verktygslåda, gamla högtalare, toning... ja, allt som fanns där bak. Stereon var dock kvar. Tack så mycket. Tack. Verkligen...

Man blir väldigt trött på sådant. Därför ska herrn iväg och titta på en ny bil då de som bröt sig in i måndags dessutom skar hål på kylarslangen (den som alltså tillför motorn vätska som kyler ned den) vilket gjorde så att bilen kokade såpass mycket så att den viktigaste packningen i hela motorn (som dessutom är den mest omöjliga packningen att byta) smälte. Detta leder till att herrn varje dag måste fylla på ett x antal liter kylarvatten (vi använder dock helt vanligt vatten då det inte är någon idé att slösa på kylarvatten i det här fallet), åka till jobbet, titta på bilen då den kokar på parkeringsplatsen, arbeta sina timmar, fylla på nytt vatten, åka hem och sedan titta på bilen då den kokar på parkeringen här hemma. Bilen kokar rätt ordentligt, med andra ord. En bil klarar inte av att koka hur ofta som helst (vilket kanske säger sig självt) och herrn spår att bilen inom snar framtid kommer att lägga av totalt. Därför ska han och D åka iväg för att titta på en ny bil, denna gång en lite mer "vuxen" bil som alltså inte signalerar att "här finns det typiskt ungdomliga attribut såsom ljudanläggning och stylinggrejer som ni kan komma och ta om ni vill!". Jag hoppas att han köper den även om det gör ett riktigt stort hål i budgeten för den här månaden.