Igår satt jag och funderade på allt och inget. Och kom att tänka på det där med integriteten på Internet. Alla (föräldrar, experter och i stort sett alla andra) säger att "man ska inte ge ut personliga uppgifter såsom namn, telefonnummer eller adress på Internet" och ja, det stämmer. För då kan man bli stalkad och hela faderittan. Man ska inte vara för personlig, vara för mycket "du" med de man träffar över Internet - i alla fall inte när det kommer till att lämna ut folkbokföringsuppgifter. Din integritet sitter, när det kommer till Internet, enligt många, i ditt namn och din adress.

Men åsikter då? Är inte det också att lämna ut sig till omvärlden? När man skriver ned sina åsikter, när man berättar om händelser i sitt liv som har påverkat. När man öppnar sitt hjärta och öppnar fönstren till sin själ. Lämnar man inte ut minst lika mycket då som om man lämnar ut namn och telefonnummer? Det är bara två sidor av samma mynt, egentligen. Skillnaden är att när du lämnar ut namn, telefonnummer och adress så lämnar du ut dig själv fysiskt (vem som helst kan komma hem till dig och se dig stå där i köket i kött och blod och laga middag) medan du, om du är öppen i exempelvis en blogg, lämnar ut dig själv själsligt.

Dock förstår jag att det är betydligt lättare att stänga ned en blogg om man får hemska och hotfulla kommentarer än vad det är att byta adress och flytta till en ny stad på grund av att någon enveten förföljare vägrar att ge upp. Jag förstår det. Men kanske är kombinationen av att både ge ut sitt namn, sin adress och sitt telefonnummer samt att man öppnar upp sitt själsliga rum det allra värsta. Eller ibland det allra bästa. Allra värsta om någon som inte håller med om det du skriver knackar på dörren en dag. Eller den allra bästa när det dimper ned ett brev i hallen som säger att du, genom det du har skrivit har hjälpt personen i fråga.

Hm. Bara något som jag låg och tänkte på igår. Lite flummig text, ja. My bad.