Är egoism alltid så jäkla fult?
Har ytterligare en gång stött på ett intressant debattinlägg och detta tar upp feminismen och klandrar den för att vara av en egoistisk natur.
Budskapet är att kvinnor som en del utav den feministiska kampen ska bli mer egoistiska. (...) En feminist är en egoistisk kvinna, vilket är vad som gör feminismen så omoralisk. En idé om hur en grupp (kvinnor) ska berika sig själva på bekostnad av en annan grupp (männen). (...) Kvinnor ska bli som män.
Eftersom Sverige är ett land styrt av statsfeminismen så ser vi hur kvinnor uppmanas att bli mer giriga och egoistiska, alltid sätta sig själv först och agera på giriga och själviska begär. Kvinnor uppmanas göra karriär istället för att ta hand om sin familj och barn, aborterna ökar, skilsmässorna ökar osv.
Hur kan någon vid sina sinnes fulla bruk inte anse att feminismen är omoralisk?
Hur rättfärdigar feministerna sin egoism?
Som synes så påstår skribenten av detta inlägg att feminismen är en egoistisk -ism och att det är omoraliskt att uppmuntra kvinnor att tänka på sig själva. Visst, man kanske kan påstå att feminismen förespråkar en viss egoism, men vad gör det? Är det fel att kvinnor, som genom århundraden har tagit hand om barn, män och omgivningen (kvinnor är i större utsträckning aktiva inom ex. sjuksköterskeyrket), och satt sig själva i andra hand ska ta tillfället i akt och faktiskt satsa på sig själva? Är det fel att kvinnor ska få ta chansen till karriär när män genom tiderna alltid har haft den chansen? Är det fel att kvinnor ska få åtnjuta något som män alltid har haft?
Och att påstå att kvinnor ska tillåtas att lyckas på bekostnad av män är ett barnsligt påstående yttrat av någon som uppenbarligen är rädd att förlora sin ställning genom att kvinnor också tillåts att konkurrera om arbeten på samma sätt som män. Personen som har skrivit detta inlägg verkar vara livrädd för att konkurreras ut av en kvinna - kanske rädd för att en kvinna ska visa sig bättre än skribenten ifråga och därmed skada personens ego (som uppenbarligen alltid har strykts medhårs). Kvinnor kommer inte att konkurrera ut män enbart i form av att de är kvinnor - förhoppningen är att kvinnor och män istället ska kunna "slåss" om jobben på samma premisser och kvinnor inte förvägras arbeten just för att de är kvinnor och män inte får anställning enbart för att de är män som anställs av män. Det handlar inte om att kvinnor gör karriär på bekostnad av männen - det handlar snarare om att kvinnor ska få samma chanser som män när det kommer till att göra karriär.
Källa: Flickr
Skribenten ifråga verkar ha fastnat i gamla hjulspår där kvinnor förväntas ta hand om barn och familj och aldrig ge sig ut i arbetslivet. Att personen också klagar på att aborterna ökar verkar tala för att personen i fråga är en abortmotståndare och sådana har jag inte mycket till övers för. Att ha chansen att abortera ett foster är en rättighet i Sverige och visst, man kanske kunde önska att aborterna minskade (då abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan och mannen) men inte på grund av att fler väljer (eller tvingas) att behålla ett barn utan på grund av att man skyddar sig i större utsträckning än nu.
Att sedan mena att den feministiska kampen går ut på att kvinnor ska bli som män så är det något som bör diskuteras vidare - menar skribenten att kvinnor ska bli mer "manliga" (och i långa loppet kanske odla kuk) eller menar personen i fråga att kvinnor ska åtnjuta samma rättigheter och friheter som män och därmed bli mer "som män". Om det gäller det senare så håller jag helt med. Kvinnor ska bli lika män på så sätt att båda könen ska ha samma tillgång till samma arbeten, att det inte ska vara konstigt om man vill dela lika på föräldraledigheten osv. I vårt samhälle är det tyvärr så att män har större möjligheter och kvinnor har färre chanser att uppfylla sina mål och om "att bli som män" innebär att kvinnor får samma möjligheter som män på alla livets arenor så fine for me!
Och för att besvara skribentens sista fråga; egoism kan vara bra då och då och i viss mängd och varför ska kvinnor inte få lägga energi på något som enbart är till för dem och som enbart ger dem lycka när män har gjort detsamma så länge man kan minnas? Och är det inte dags för kvinnor att faktiskt kompenseras för all altruism som har orsakat magsår, ångest, jag-måste-vara-världens-bästa-mamma-komplex och smärtande ryggar?
Budskapet är att kvinnor som en del utav den feministiska kampen ska bli mer egoistiska. (...) En feminist är en egoistisk kvinna, vilket är vad som gör feminismen så omoralisk. En idé om hur en grupp (kvinnor) ska berika sig själva på bekostnad av en annan grupp (männen). (...) Kvinnor ska bli som män.
Eftersom Sverige är ett land styrt av statsfeminismen så ser vi hur kvinnor uppmanas att bli mer giriga och egoistiska, alltid sätta sig själv först och agera på giriga och själviska begär. Kvinnor uppmanas göra karriär istället för att ta hand om sin familj och barn, aborterna ökar, skilsmässorna ökar osv.
Hur kan någon vid sina sinnes fulla bruk inte anse att feminismen är omoralisk?
Hur rättfärdigar feministerna sin egoism?
Som synes så påstår skribenten av detta inlägg att feminismen är en egoistisk -ism och att det är omoraliskt att uppmuntra kvinnor att tänka på sig själva. Visst, man kanske kan påstå att feminismen förespråkar en viss egoism, men vad gör det? Är det fel att kvinnor, som genom århundraden har tagit hand om barn, män och omgivningen (kvinnor är i större utsträckning aktiva inom ex. sjuksköterskeyrket), och satt sig själva i andra hand ska ta tillfället i akt och faktiskt satsa på sig själva? Är det fel att kvinnor ska få ta chansen till karriär när män genom tiderna alltid har haft den chansen? Är det fel att kvinnor ska få åtnjuta något som män alltid har haft?
Och att påstå att kvinnor ska tillåtas att lyckas på bekostnad av män är ett barnsligt påstående yttrat av någon som uppenbarligen är rädd att förlora sin ställning genom att kvinnor också tillåts att konkurrera om arbeten på samma sätt som män. Personen som har skrivit detta inlägg verkar vara livrädd för att konkurreras ut av en kvinna - kanske rädd för att en kvinna ska visa sig bättre än skribenten ifråga och därmed skada personens ego (som uppenbarligen alltid har strykts medhårs). Kvinnor kommer inte att konkurrera ut män enbart i form av att de är kvinnor - förhoppningen är att kvinnor och män istället ska kunna "slåss" om jobben på samma premisser och kvinnor inte förvägras arbeten just för att de är kvinnor och män inte får anställning enbart för att de är män som anställs av män. Det handlar inte om att kvinnor gör karriär på bekostnad av männen - det handlar snarare om att kvinnor ska få samma chanser som män när det kommer till att göra karriär.
Skribenten ifråga verkar ha fastnat i gamla hjulspår där kvinnor förväntas ta hand om barn och familj och aldrig ge sig ut i arbetslivet. Att personen också klagar på att aborterna ökar verkar tala för att personen i fråga är en abortmotståndare och sådana har jag inte mycket till övers för. Att ha chansen att abortera ett foster är en rättighet i Sverige och visst, man kanske kunde önska att aborterna minskade (då abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan och mannen) men inte på grund av att fler väljer (eller tvingas) att behålla ett barn utan på grund av att man skyddar sig i större utsträckning än nu.
Att sedan mena att den feministiska kampen går ut på att kvinnor ska bli som män så är det något som bör diskuteras vidare - menar skribenten att kvinnor ska bli mer "manliga" (och i långa loppet kanske odla kuk) eller menar personen i fråga att kvinnor ska åtnjuta samma rättigheter och friheter som män och därmed bli mer "som män". Om det gäller det senare så håller jag helt med. Kvinnor ska bli lika män på så sätt att båda könen ska ha samma tillgång till samma arbeten, att det inte ska vara konstigt om man vill dela lika på föräldraledigheten osv. I vårt samhälle är det tyvärr så att män har större möjligheter och kvinnor har färre chanser att uppfylla sina mål och om "att bli som män" innebär att kvinnor får samma möjligheter som män på alla livets arenor så fine for me!
Och för att besvara skribentens sista fråga; egoism kan vara bra då och då och i viss mängd och varför ska kvinnor inte få lägga energi på något som enbart är till för dem och som enbart ger dem lycka när män har gjort detsamma så länge man kan minnas? Och är det inte dags för kvinnor att faktiskt kompenseras för all altruism som har orsakat magsår, ångest, jag-måste-vara-världens-bästa-mamma-komplex och smärtande ryggar?
Trackback
