Åh, såg en så fin film igår. Fin & hemsk. Man to Man kom ut år 2005 och handlar om upptäcksresanden Jamie Dodd och hans följeslagare Elena van den Ende som tillsammans utforskar Afrika på jakt efter pygméer till Dodd's forskning om länken mellan apan och människan. De hittar ett par pygméer, en kvinna och en man, och tar med sig dem till England där Dodd möter upp med sina två forskarkollegor. Pygméerna sätts i bur och behandlas som om de vore djur (då forskarna anser att de är ett par halvapor och inga människor) medan Dodd och hans kolleger utför mätningar och beteendetest på paret.

Men så börjar Dodd upptäcka att paret är minst lika mycket människa som han själv. De har känslor, precis som honom, och han börjar att tvivla på forskningen och frågar sig om paret egentligen inte borde få leva det liv som de blev tagna ifrån.

Filmen var som sagt väldigt fin och man blir otroligt förbannad när man tittar på den och hur de kostymklädda herrarna står och tittar in i buren där paret sover i skift för att de är oroliga att Dodd och hans kolleger ska skada dem. Jag blir dock otroligt jäkla glad av en viss scen; nämligen den där Dodd ska visa upp paret på ett zoo och ändrar showens upplägg totalt. Jag skrattar, gråter och får knottror på armarna.

Måste ses!