Bokrecension - Lilla stjärna

Åh, John Ajvide Lindqvist är en storslagen författare! För er som inte har läst någon av hans böcker så kan jag helt klart lovorda honom. Hans skräck är i en klass för sig. Inte för överdrivet utan skräck som är verklighetsförankrad med subtila, övernaturliga inslag. Det går aldrig till överdrift á la Arkiv X utan bubblar där i gråzonen mellan det vardagliga, det obehagliga och det som inte kan ske (eller?).

Med boken Lilla stjärna går Ajvide Lindqvist knappast ifrån sitt sätt att författa utan fortsätter i samma stil (vilket såklart är ett plus!) men denna gång med två unga flickor i huvudrollerna. Boken handlar om Theres, som nyfödd hittas nedgrävd i skogen och som kan sjunga helt rent men sällan talar, och om Teresa, en småstadstjej som anser sig väga några kilo för mycket, som tycker att hon inte passar in och plötsligt en dag, i soffan framför Idol, blir helt betagen av det som hon ser.

Boken handlar i mångt och mycket om utanförskap och om hur detta utanförskap och viljan att revoltera mot vuxenvärlden kan få oanade konsekvenser. Boken handlar samtidigt om två flickor med vitt skilda personligheter, där den ena kanske passar in mer än hon anar men som ändå anser sig vara verklighetens femte hjul och där den andra knappast passar in någonstans men inte alls bryr sig, som finner varandra och bildar sin egna flock.

Flocken tar inte hänsyn till rätt och fel och sätter upp sina egna regler där det är "de små" mot "de stora" och där den gemensamma känslan av utanförskap och rädsla svetsar människor samman och hjälper dem att finna mod och styrka. Mod och styrka som i slutändan inte kommer till användning på det sätt som är allmänt accepterat. Men vad andra tycker bryr sig inte flocken om och man får följa Theres och Teresa genom en historia som lämnar läsaren med en känsla av obehag.

Förresten, tycker ni som jag att omslaget till Lilla stjärna är förvånansvärt likt omslaget till I det tysta? Ta bort tejpen och tänk er bilden utan att de har blivit grejade med så tycker jag att barnen är otroligt lika varandra.


Om du har lust att fråga mig något, hålla med mig,
säga emot mig eller enbart skicka en liten hälsning
så är du varmt välkommen att kommentera detta inlägg.

Spam hatas och undanbedes för allas bästa.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback