Det där med att dela jämt

Hur gör ni som lever i ett förhållande där hemma? Tar du hand om dammsugningen medan din partner tvättar eller dammsuger du jämna veckor och din partner ojämna och detsamma gällande tvätt? Försöker ni dela jämt?

Här hos oss, i vårt lilla residens, så försöker vi dela jämt. Vi försöker. Vi delar inte alltid jämt men vi strävar efter att göra det. Jag önskar att jag kunde säga att vi diskar lika många gånger varje vecka, att vi hänger tvätten tillsammans, att vi dammsuger varannan gång osv. men nej, det gör vi inte. Inte alltid. För det där med att dela jämt på sysslorna i hemmet kan låta som en enkel match men är inte alltid det.

Låt oss titta på det där med att diska. Jag har bott själv sedan jag var sexton och har därför haft mina rutiner som jag har gjort på mitt sätt. Jag har diskat besticken först, sedan tallrikarna, sedan grytorna. Sedan har jag bytt diskvattnet och diskat glasen så att de ska vara rena och fina. Jag låter dessutom disken självtorka på handdukar utlagda på köksbordet och ställer alltså inte in dem när de är blöta för då vet jag att det kan bli märken. Så har jag alltid diskat. Jag har alltid ställd latteglasen på hyllan tillsammans med kaffekopparna och de där små skålarna ovanpå de där små faten på just den där hyllan. Det är så jag diskar. Men herrn, han diskar på sitt sätt och ställer in glasen på sitt sätt. Då kliar det i fingrarna - jag vill ställa om glasen, jag vill låta faten stå och torka i solen som kommer in genom fönstret. Jag vill att han ska diska så som jag diskar. Och lika ofta som jag diskar. Jag diskar när diskberget  har kommit till en viss höjd och han diskar när diskberget har blivit högre än mitt diskberg. Jag får då påminna honom om diskning och känner mig som en tjatare.

Varför blir det såhär? Varför kan diskning te sig så annorlunda när det är jag som definierar vad diskning är och när han definierar detsamma? Jo, för att man har andra referensramar, andra krav, andra vanor. Att jag vill diska oftare är inte mer rätt än att herrn vill diska mer sällan. Att jag vill ställa glasen på just den där hyllan är inte mer rätt än att han vill ställa dem på någon annan eller att han inte bryr sig lika mycket om var just de där glasen står. Bara för att jag gör på mitt sätt så betyder inte det att det är det bästa sättet - men i stundens hetta så tror man gärna det.

Det handlar om att man får köpslå. Han ska inte behöva att diska oftare och på mitt sätt bara för att jag alltid har gjort så. Och jag ska inte behöva diska lika sällan som honom eller på hans sätt bara för att han tycker att det är mer rätt. Om jag försöker tvinga honom att diska på mitt sätt eller om han försöker få mig att diska på hans sätt så blir det hela en maktkamp, en tävling där den som vinner kan gotta sig i att få sin vilja igenom. Nej, mer rimligt är det då att mötas på mitten, att gå halvvägs. Då finns det ingen vinnare och heller ingen förlorare.

Att dela jämt ska inte vara en tävling om vem som vinner du-ska-städa-som-mig-tävlingen. Det ska handla om att dela jämt för att man så effektivt som möjligt ska få tid till andra saker, saker som är roligare än att diska eller att tjata om vem som ska diska.


Om du har lust att fråga mig något, hålla med mig,
säga emot mig eller enbart skicka en liten hälsning
så är du varmt välkommen att kommentera detta inlägg.

Spam hatas och undanbedes för allas bästa.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback